Det är svårt att veta vad kärnkraften egentligen kostar. Den nya reaktorn Olkiluoto 3 i Finland var budgeterad till 3 Mdr Euro, men är nu uppe i ca 6 Mdr Euro. Bygget är dessutom försenat ca 4 år, vilket kan medföra ytterligare kostnadsökningar. Den fransk-tyska reaktortillverkaren Areva, som levererar reaktorn till Finland, uppger att kostnaden för kärnkraft till ca 65 öre/kWh. Det är i paritet med kostnaden för vindkraft. Dessutom är vindkraftens kostnader betydligt mer förutsägbara. När O2 senast invigde vindkraftsparken i Bliekevare med 18 aggregat, var differensen mellan budget och slutkostnad ca 1 procent.

Vindkraften är, liksom vattenkraften, ett energislag som utvinns ur naturligt flödande källor. Det betyder att det inte tillkommer kostnader för utvinning av naturresurser i form av brytning av kol eller uran. Kostnaden för fossila bränslen som kol, olja och gas ökar dessutom på längre sikt eftersom tillgången hela tiden minskar.
Lönsamheten i en vindkraftsinvestering påverkas av en lång rad faktorer. De viktigaste faktorerna är;

Vinden
Den allra viktigaste förutsättningen för att vindkraften skall vara konkurrenskraftig är kanske självklar, men ändå viktigt att poängtera: Tillgången till de bästa vindlägena. Sverige har många bra blåsiga platser, men för att få ut tillräckligt mycket energi av vindkraftverket bör det blåsa 7 meter per sekund i medelvind vid navhöjd och helst mer än så för att vindkraften ska vara kostnadseffektiv. Vindmätningar görs i minst 12 månader för att få en korrekt bild av vindförhållandena. Mätningarna handlar såväl om vindstyrkan som hur vinden varierar, så att det inte är alltför stor turbulens på platsen. Vinden mäts oftast både med en vindmast och med sodar-utrustning, d.v.s. en akustisk radar.

Typ av vindkraftverk
Framförallt två aspekter avgör vindkraftverkens produktion. Den första är tornhöjden. Ju högre upp man kommer, desto mer blåser det. På många platser kan det därför vara bra att ha ett vindkraftverk med högre torn. Den andra handlar om hur långa rotorbladen är. Det är rotorbladen som tar emot vinden som driver generatorn, vilken genererar elen. Ju större yta rotorbladen täcker (så kallad svepyta), desto mer energi kan utvinnas ur vinden. Produktionen uppgår normalt med dagens vindkraftverk till mellan 2600 och 3200 MWh/MW.
Effekten från ett vindkraftverk har tiodubblats på tio år. Ett nytt fullstort vindkraftverk har idag en effekt på mellan 2 och 3 MW.

Kapitalkostnader
Att investera i vindkraft kräver mycket kapital i början av investeringen. När vindkraftverken väl står uppe är ju vinden gratis. De villkor man har för att finansiera ett vindkraftverk, t ex, bankränta, påverkar investeringens lönsamhet. Investeringskostnaden uppgår normalt till mellan 14 000-16 000 SEK/kW. Andelen banklån uppgår normalt till 70 procent av investeringen och livslängden är normalt 20 år.

Drift och underhåll
När väl vindkraftverken är på plats, måste de övervakas och servas. Varje timme som vindkraftverket inte producerar el påverkar ekonomin i hela projektet. O2 övervakar sina vindkraftverk dygnet runt och har som mål att vindkraftverken ska kunna producera el 97 procent av tiden. Driftkostnaden uppgår normalt till mellan 15 och 20 öre/kWh.

Världsekonomin (externa faktorer)
Oavsett om ett vindkraftverk uppförs i Gränna eller i Texas påverkas priset på vindkraftverk av många olika omständigheter i världsekonomin. Vindkraftverkens pris sätts oftast i Euro, vilket gör att om Euron står högt i kurs, ökar kostnaden. En del av vindkraftverket består av stål och koppar, därför har världsmarknadspriserna på dessa råvaror stor betydelse på priset för vindkraftverken.

Närhet till el- och vägnät
En projektör kan ha hittat en idealiskt blåsig plats, men man måste också ta hänsyn till hur långt det är till el- och vägnät. Ju längre avstånd det är från den identifierade platsen och elnätet, desto dyrare blir anslutningen. Eftersom vindkraftverken måste transporteras med stora lastbilar krävs ofta att man bygger ordentliga vägar som klarar tyngre belastning. Ju längre vägar desto högre kostnad.

Övriga kostnader
En av de större tillkommande kostnaderna är att elnätsägaren (t ex Vattenfall) tar betalt för att transportera vindkraftselen ut på stamnätet så att hushållen kan ta emot den.

En annan kostnad som tillkommer är årligt arrende till markägaren. Det kan vara ett skogsbolag, kommun eller en privatperson som äger marken där man vill bygga vindkraft och som får ersättning för att man upplåter sin mark.

En mindre kostnad för vindkraftverket är försäkring mot skada på verken och stillestånd, fastighetsskatt och röjning för snö och sly.

Utöver detta tillkommer kostnaden för själva projekteringen som leder till alla tillstånd. Normalt är det flera års arbete med naturinventeringar, utredningar och lokal förankring som krävs för att tillstånd skall ges.


Elcertifikat
All ny elproduktion, vare sig förnybar eller inte, behöver stöd för att kunna byggas. Marknadspriset på el räcker helt enkelt inte till för att täcka den totala kostnaden för nya anläggningar. T.ex. finansierades den kärnkraft vi har i Sverige idag till stor del via skattemedel. Statliga forskningspengar till kärnkraft är historiskt dessutom över sex gånger högre än till samtliga förnybara kraftslag tillsammans (källa: IEA). För förnybar elproduktion i Sverige finns ett stödsystem med gröna elcertifikat. Det finns inga statliga subventioner eller speciella bidrag för just vindkraften, utan alla aktörer agerar utifrån samma förutsättningar inom elcertifikatsystemet, oavsett om det är vatten-, bio-, sol- eller vindkraft. Vindkraften fick år 2010 20 procent av samtliga utfärdade elcertifikat. Vindkraftens kostnad för konsumenten som andel av totalt elpris ligger på under 1 procent.

Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor och torv. Målet med elcertifikaten är att öka elproduktionen från sådana energikällor till i nivå med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år 2020. Systemet ska bidra till att Sverige får ett mer ekologiskt hållbart energisystem.
Systemet är uppbyggt så att producenter av förnybar el får ett elcertifikat för varje producerad MWh el. För att skapa efterfrågan på elcertifikat är det obligatoriskt för elleverantörer och vissa, i lagen definierade, elanvändare att köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin elleverans/elanvändning, den så kallade kvotplikten. I och med försäljningen av elcertifikat får producenterna en extra intäkt utöver intäkterna från elförsäljningen, vilket skapar bättre ekonomiska villkor för miljöanpassad elproduktion.