Vindkraft och ekonomi
Effekten från ett vindkraftverk har tiodubblats på tio år. Idag har vindkraften tagit plats som den mest ekonomiskt attraktiva av de förnybara energislagen. Studier visar att kostnaden för ny vindkraft är lika stor eller lägre än kostnaden för ny kärnkraft. Och till skillnad från kärnkraften så lämnar vindkraften inget avfall för kommande generationer att ta hand om.
Det är svårt att veta vad kärnkraften egentligen kostar. I samband med ett stort kärnkraftsbygge i Finland har siffran 45 öre/kWh uppgetts, vilket är i paritet med kostnaden för landbaserad vindkraft. Samtidigt har bygget fördyrats betydligt och nu anser många finansexperter att kostnaden för kärnkraft snarare ligger på 65 öre/kWh. Vindkraftens kostnader är betydligt mer förutsägbara. När O2 invigde vindkraftparken i Bliekevare med 18 aggregat, var differensen mellan budget och slutkostnad ca 1 procent.
Källor: Nuclear Power Joint Fact-Finding (The Keystone Center) och Citigroups rapport från november 2009. Läs också SIFO-undersökningen om svenskars uppfattning om vindkraftens och kärnkraftens utbyggnad.
Vindkraften är, liksom vattenkraften, ett energislag som utvinns ur naturligt flödande källor. Det betyder att det inte tillkommer kostnader för naturresurser i form av brytning av kol eller uran. Kostnaden för fossila bränslen som kol, olja och gas ökar dessutom på längre sikt eftersom tillgången hela tiden minskar.
Vindkraft och miljö
För varje nytt vindkraftverk som byggs pumpas ny ren el in i systemet och ersätter smutsig el från kol. Varje enhet med ren el som produceras ersätter en enhet med smutsig el. Ett vindkraftverk med en effekt om 2 MW minskar koldioxidutsläppen med 5000 ton per år – samma minskning som ca 3800 bilister skulle åstadkomma om de lämnade bilen hemma. Vidare minskar varje vindkraftverk svaveldioxidutsläppen med sex ton och kväveoxidutsläppen med fem ton. Ett vindkraftverk är helt miljöneutralt efter 3 till 6 månader och kan tas ur drift helt utan negativa effekter på närliggande miljö.
Vindkraftens potential
Vindkraften står med stor sannolikhet inför sin största tillväxtperiod någonsin, i synnerhet här i Sverige. Vi har bland av de bästa vindförhållandena i världen och på senare tid har utbyggnaden tagit fart. Mellan 2007 och 2008 ökade produktionen av vindkraft med 30 procent och idag kommer 2,5 TWh från vindkraft. Det är bra, men det är lång väg kvar. Som exempel kan man jämföra oss med Tyskland som producerar 35 TWh vindkraft varje år, trots att landet har både mindre yta och sämre vindförhållanden. Danmark ligger också långt framme och där kan man påvisa en minskning av landets totala koldioxidutsläpp som en direkt följd av den målmedvetna satsningen på vindkraft.
Vindkraft i kallt klimat
När vi på O2 beräknar produktionen för ett vindkraftverk, har vi först mätt vinden i minst 12 månader på platsen. Därefter korrigerar vi de uppmätta värdena utifrån om de 12 månaderna har varit vädermässigt normala eller inte. Har vindarna varit svaga justeras beräkningen upp och tvärtom om det har varit ett blåsigt år. Detta görs med största möjliga noggrannhet. Därutöver beräknas produktionen för varje enskild plats i vindparken med marknadens mest beprövade och avancerade beräkningsverktyg. På vintern kan det bli produktionsförluster på grund av i första hand is. För detta liksom för andra förluster görs avdrag. Nedisning liksom vinden varierar från vintern till vinter. Produktionsbortfall orsakad av nedisning beräknas också med avancerade meteorologiska modeller utifrån klimat och topografi på den aktuella platsen.
Vintern 2009/10 har nedisningen varit kraftigare än normalt och vi har sålunda haft en något större förlust än vad som är normalt under en 30-årsperiod.
Vinterperioden är trots detta den tid på året då våra vindkraftverk producerar mest energi. Som exempel på ett av våra vindkraftverk, Svegström i Härjedalen, producerade den under december ca 380 000 kWh trots en del nedisning, vilket ur det perspektivet är ett bra resultat.
När det gäller nedisning och forskning kring detta och vindkraft så ligger O2 i framkant med användande av modeller för beräkning av nedisning. Genom nyttjande av avisningssystem kan man minska produktionsbortfallet och också minska variationen i produktion från ett år till ett annat.
Från 900 till 6000 vindkraftverk.
Ett enda vindkraftverk minskar årligen koldioxidutsläppen med 5000 ton och kan förse 1 000 hushåll med el. Betänk då att regeringen har satt upp en planeringsram på 30 TWh till år 2020 (20 TWh på land och 10 TWh till havs). Det innebär en resa från 900 till 6000 vindkraftverk, ett ambitiöst men fullt realistiskt mål. Om vi lyckas kommer vi inte längre att behöva importera någon mer smutsig el på Europa. Vi skulle även kunna bli nettoexportörer av ren el till Europa.
O2 står idag bakom en fjärdedel av alla vindkraftverk i Sverige. Tack vare vår långa erfarenhet (Vindkompaniet grundades 1991) har vi idag lönsamma projekt att förverkliga och utveckla många år framåt i tiden. Därmed kan vi stärka vår ledande position och bidra till att målet som regeringen satt upp uppnås.
Intresset växer
Intresset för vindkraft har vuxit sig allt starkare de senaste åren, i Sverige såväl som globalt. Industri, markägare, politiker och miljöexperter visar ett allt större intresse för vindkraften som kraftkälla. Det gör även privatpersoner som kan bli andelsägare i vindkraftverk. Genom att bli det, istället för att köpa el på traditionellt sätt, så är du med och bygger ut vindkraften på ett konkret sätt. Fördelarna med andelsel sprids snabbt och idag ägs tio procent av all vindkraft i Sverige av andelsägare. Förhoppningsvis kommer denna folkrörelse att spira och bli lika stor som den är i till exempel Danmark och Tyskland. Sett ur ett europeiskt perspektiv kan konstateras att vindkraften stod för den största delen installerad effekt under 2008.
Källa: European Wind Energy Association.
Även globalt ser förhållandena ut på liknande sätt: Global Wind Energy Council visar i sin senaste rapport på en kraftig ökning av vindkraft i synnerhet i Asien, Europa och Nordamerika.
Vindkraftverk i Sverige, Excelfil med antal vindkraftverk per län, maj 2010.